Att begå ett brott är att genomföra en kriminell handling, vilket innebär man bryter mot de lagar som finns i vårt land. Utan lagar och utan regler så skulle vårt samhälle inte fungera och därför så blir följden av en sådan handling också ett straff. Vilket typ av straff man får är något som avgörs av vilket typ av brott man begått. Straffskalan skiljer sig naturligtvis åt och att exempelvis misshandla en annan människa ger ett betydligt högre straff än vad snatteri gör. Som sig bör, naturligtvis.
Det som dock är gemensamt mellan dessa båda brott är att det varken är du som förövare, brottsoffret eller polisen som bestämmer vilket typ av straff du kommer att få. Det är något som istället bestäms i domstol, och vi kan lite snabbt visa hur vägen dit ser ut innan vi går vidare. Vi kommer här att använda oss av dig som huvudperson och det för att förenkla och utan något personligt bakom.
Vilka domstolar kan ta upp ditt ärende? Det som först och främst kommer att äga rum här är att du får din kallelse hem och där du ska befinna dig i Tingsrätten på given tid och givet datum. Tingsrätten är den första instansen för domar i Sverige (egentligen en andra; vi har även strafföreläggande där en åklagare kan bestraffa mindre förseelser – exempelvis ett snatteri – med böter och utan att det behöver nå domstol och därmed belasta denna med onödigt och tidskrävande arbete).
Vad som händer där är – väldigt förenklat här – att du kommer att få ge din version av den inträffade incidenten och att målsäganden kommer att få sin version, genom åklagaren. Vittnen kommer att förhöras, eventuella experter kommer att kallas in och bevis kommer att presenteras. Allt detta sker muntligt och utan manuskript. I Sveriges domstolar så sker allt enligt muntlighetsprincipen och det är endast i nödfall där någon ges tillåtselse att läsa innantill.
Vidare då, vad händer om du bedöms som skyldig till misshandel och där det är ställt bortom alla rimliga tvivel att du är den skyldige? Ja, då har du rätt att överklaga domen. Detta ska ske skriftligen och inom tre veckor efter det att dom förkunnats i Tingsrätten. Huruvida fallet kommer att tas upp i Hovrätten eller ej är något som sker med en initial prövning där en jurist vid Hovrätten sätter sig in i ditt ärende och därefter muntligen redovisar detta för tre stycken hovrättsdomare. Dessa kommer att bedöma om det finns skäl för att ge dig ett prövningstillstånd. I många fall så är det starkaste skälet att man misstänker att du fått en felaktig dom.
Beviljas du prövningstillstånd så kommer Hovrätten att förbereda sig på ungefär samma sätt som Tingsrätten, och huvudförhandlingen (rättegången, i folkmun) kommer även den att se ut på ett liknande sätt. Naturligtvis med den avgörande skillnaden att du redan fått en dom i ärendet.
Vi ponerar här att du även i Hovrätten döms för misshandel. Det finns inga tvivel, du har slagit och skadat målsäganden. Du å din sida anser dig vara utsatt för ett rent justitiemord; du är ett offer för tillfälligheter och utsatt för någon typ av komplott. Du vägrar acceptera domen då du, helt enkelt, inte gjort något.
Kan du då gå vidare? Håll dina förväntningar låga. Visst, du kan överklaga till Högsta Domstolen – men för att få ett prövningstillstånd där så krävs det att ditt fall kan bli ett så kallat prejudikat och därmed i framtiden vara till ledning för hur liknande fall ska bedömas. Av allt att döma så är en misshandel sällan prejudicerande och därför så är Hovrätten förmodligen den sista instans där ditt ärende kommer att prövas.
Det här exemplet gällde hur det ser ut i våra allmänna domstolar: Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen och där brottmål och tvister mellan person och person tas upp. Skulle tvisten i fråga istället handla om att du som privatperson på något sätt vill ställa staten eller din kommun inför rätta – exempelvis i en tvist mot Försäkringskassan eller att du felaktigt fått ditt krökort indraget/återkallat – så sker detta istället i Förvaltningsdomstolen och även där finns tre stycken instanser: Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta Förvaltningsrätten.
Vi ska för sakens skull även nämna att vi i Sverige även har ett antal specialdomstolar. Dessa ser ut som följer: