Om vi tar en tragisk händelse som exempel på hur arvsrätt ser ut i praktiken så kan vi börja med en svår trafikolycka där två personer avlider och där inget testamente finns skrivet. Personerna i fråga är nämligen unga och har – naturligtvis - inte väntat sig att omkomma och har därför inte skrivit något sådant. Man gör ju i regel nämligen inte det förrän på ålderns höst då man genom ett testamente sammanfattar sitt liv och vilka som ahr varit viktiga i det. Men vi återgår till den tragiska bilolyckan vi nämnde som exempel ovanför. Två personer avlider alltså, inget testamente finns och då är den naturliga frågan alltså: Vem ärver?
Här spelar en sak kallad arvsrätt in och och detta betyder att vi i Sverige har samlat allt som rör dödsfall och hur kvarlåtenskapen efter denna person ska fördelas. Vi säger att de två avlidna personerna ovan hade barn – ja, då säger Sveriges arvsrätt att de ska få ta hand om egendomen som lämnas efter vid föräldrarnas tragiska död. Här får alltså baren ärva allt som finns kvar i form av exempelvis hus, pengar och andra egendomar.
Har dessa inga barn då, vad säger vår arvsrätt då? Ja, här blir det lite klurigare men ofta så kommer där arvet att tillfalla syskon om det finns sådana – eller som i det här fallet då personerna som omkommit var relativt unga – deras föräldrar. Förutsatt att dessa naturligtvis då ännu är vid liv. Vår arvsrätt följer alltså en viss ordning och är även lagstagad och det kan vara detta som också skapar vissa problem då någon plötsligt omkommer.
För visst kan det bli problem med att tolka vår arvsrätt och speciellt då om det inte finns något testamente. Men även om det finns ett sådant skrivet så är det inte säkert att arvsfrågan blir löst – det finns många exempel där arvsrätt och testamente ställts mot varandra och blossat upp till riktiga bråk om pengar, hus och bilar som lämnats kvar av den avlidne.
Just här finns det i Sverige ett fall av arvsrätt där dels testamente, arvsrätt och det man kan kalla moralisk rätt spelat mot varandra i ett offentligt drama. Det här fallet handlar alltså om då den kända författaren Stieg Larsson avled och dels lämnade sin hustru ensam men också hade både sin far och sin bror kvar i livet.
Vem skulle då få ärva och vad sa vår svenska arvsrätt? Jo, det blev nämligen så att brodern och fadern fick ärva – den väldiga summan – efter sin bror och son och att hustrun knappt fick någonting. Det här påverkades av att Stieg som tonåring även skrivit ett testamente – präglat av idealism och ungdomlig entusiasm – där hans framtida tillgångar skulle tillfalla det kommunistiska pertiet i Västerbotten.
Det här har blivit en väldig soppa där vår arvsrätt alltså säger en sak medan vår moraliska kompass kanske hellre se att hans sambo sedan 30 år borde fått pengarna efter den kända författaren. Det är, som vi ser, inte helt lätt det här med arvsrätt.
Klicka här för att läsa mer.